Choose an application

• Reference Manager
• EndNote
• RefWorks (Direct export to RefWorks)

Work environment --- Work environment.

Choose an application

• Reference Manager
• EndNote
• RefWorks (Direct export to RefWorks)

Eine Ausbildung meistern, am Erwerbsleben teilnehmen: Das ist angesichts psychischer Belastungen sehr herausfordernd. Und auch für die begleitenden Pädagoginnen und Pädagogen erwächst aus den vielfältigen Symptomatiken die Aufgabe, Unterstützungsmaßnahmen individuell zu gestalten. In dem interdisziplinär angelegten Band wird psychische Belastung erstmals als Querschnittsphänomen aus unterschiedlichen Fachperspektiven betrachtet. Autorinnen und Autoren aus Berufspädagogik, Sonderpädagogik, Sozialpädagogik, Psychologie und Sozialpsychiatrie diskutieren die nachschulischen beruflichen Bildungsprozesse und Unterstützungsangebote zur Teilhabe am Erwerbsleben. Auf Basis einer theoretischen Grundlegung wird das Phänomen der psychischen Belastung aus Sicht verschiedener Professionen beleuchtet. Anschließend werden die verschiedenen berufsbiografischen Etappen im Kontext psychischer Belastungen beschrieben. Dazu gehören Fördereinrichtungen, Übergangsysteme, Ausbildungsmöglichkeiten, Rehabilitationsmaßnahmen und Beratungsangebote. Wie das Bildungspersonal den Umgang mit psychisch belasteten Jugendlichen erlebt, wird in einem eigenen Kapitel untersucht.

Work environment.

Choose an application

• Reference Manager
• EndNote
• RefWorks (Direct export to RefWorks)

Work environment.

Choose an application

• Reference Manager
• EndNote
• RefWorks (Direct export to RefWorks)

Work environment.

Choose an application

• Reference Manager
• EndNote
• RefWorks (Direct export to RefWorks)

Bakgrund: De medicinska insatser, omvårdnad och rehabilitering som erbjuds patienter i primärvård idag är vedertagna och vanligtvisevidensbaserade. Patienter kan få diagnos, behandling och ofta bot för många åkommor. En dimension som dock mindre ofta är tillvaratagen är effekterna av en genomtänkt fysisk miljö. Ett respektfullt bemötande i kombination med en genomtänkt vårdmiljö kan beskrivas som en god vårdatmosfär. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever och uppfattar vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvård. Metod: Kvalitativaforskningsintervjuer och kvalitativ innehållsanalys Huvudresultat: En vårdatmosfär kan delas in i tre domäner: Fysisk miljö, Bemötande och Organisation. Inom domänerna finns ett antal kategoriermed variationer: Känsla av kontroll, Fysiska förutsättningar för att bli uppmärksammad, Subjektiva upplevelser av miljön, Kunskap om miljöns effekter, Uppmärksammar och bekräftar, Kommunicerar, Helhetssyn, Patienten i fokus, Delaktighet, Empati, Jämlikt möte, Att göradet ‖lilla extra‖, Innehåll och utbud, Tillgänglighet, Kontinuitet, Vårdkedjor och samverkan, Jämlik vård, Patientens rättigheter, Bemötandeandaoch förbättrings-och utvecklingsanda.Temat som framkommit är Att bli sedd, att vara värdefull. Slutsats: Till begreppet vårdatmosfär kan förutom vårdmiljö och bemötande, organisation läggastill. Organisationen ger förutsättningar eller kan försvåra. Ett tema håller samman alla kategorier och det är betydelsen av att bli sedd som ger budskap om att vara värdeful. Background: Medical treatment, care, and rehabilitation offered to patients in primary care settings are established and mostly evidence-based. Patients can receive diagnose, treatment and, quite often, cure. A dimension that receives less attention involves the effects of a carefully planned physical environment. Combined with a carefully planned environment, respectful interaction between patients and health professionals enhancesthe atmosphere of care settings. Aim: This study aimed to investigate how patients experience the atmosphere they encounter when visiting a rehabilitation unit within a primary care unit. Method: Qualitative research interviews and qualitative content analysisResults: The atmosphere in care settings encompasses three domains: physical environment, interaction between patients and health professionals, and the organization. Within these domains, categories include sense of control, physical conditionsfor to attract attention, subjective experience, knowledge of the effects of the environment, attention to and confirmation of the patient, communication, holistic view of the patient, patient in focus, participation, empathy, equality in the meeting, To do -the little more‖, healthcare content, accessibility, continuity, cooperation, equal care, patient rights, spirit of interaction between patient and health professional, and spirit of improvement and development. The major themes that emerged were the patient's need to be noticed and valued. Conclusion: Our results suggest that the organization should be added to the concepts of atmosphere in care settings. The organization can create and obstruct careconditions. The overarching theme of these categories is the patient's need to be noticed and valued.

Work environment.